Om att vara introvert i en extrovert värld

Jag har funderat mycket de senaste åren. På varför jag är som jag är, varför jag reagerar som jag gör. Jag har aldrig känt att jag riktigt passar in någonstans, att jag inte är som andra. Men ju mer man fösrtår sig själv, desto lättare är det också att acceptera att man är som man är. Jag är många saker - en av dem är introvert. Det är därför jag tänkte skriva det här inlägget. 
 
Jag vet inte hur mycket ni vet om att vara introvert eller extrovert. Men jag vet att alla är mer eller mindre av båda. Och att det det inte finns något "fel", det är helt enkelt olika personlighetsdrag. Men i dagens samhälle är det ändå mycket svårare att vara introvert, man ses ofta som lite konstig. Jag har varit likadan så länge jag kan minnas. Men utåt har jag gjort väldigt mycket för att jag har känt att jag har varit tvungen för att passa in. Kämpat, slitit, stressat, gråtit och haft ångest. För att jag är extremt introvert men har försökt leva i vårt extroverta samhälle. 
 
Jag är extremt känslig för ljud, lukter och smaker. Jag hatar att prata i telefon. Jag blir helt slut av att vara ute bland människor (allt från fester, köpcentrum, restauranger osv), jag kan sitta och stirra ut i tomma intet och gråter ofta efteråt för att jag är så utmattad. Jag får ofta ont i magen innan jag ska träffa någon. Jag är extremt känslig för signaler från människor i min omgivning. Jag observerar, analyserar och reagerar på typ allt, även sånt ingen annan ens märker. Jag stänger in mig i mig själv om det kommer för mycket utifrån (tex ljud). Jag tänker konstant. Jag hatar att mingla. Jag har hellre få nära vänner än många bekanta. Jag kan vara svår att förstå ibland. Jag tycker att spontanbesök är jobbiga. 
 
Det finns många test på nätet där man kan se om man är introvert eller extrovert. Man ska kanske inte lita blint på dem, men de kan i alla fall ge en fingervisning. Testet ovan kan man göra här. Vill man läsa mera om ämnet finns det en bra bok som heter "Introvert: Den tysta revolutionen" av Linus Jonkman. 
 
Men en sak att komma ihåg är att det inte är samma sak att vara introvert som att vara tex osocial. Jag kan tycka att det är jätteroligt att hitta på saker och att träffa vänner. Jag har många bra minnen från fester och andra sociala sammanhang. MEN det tar av mina mentala krafter, så jag måste oftast vila både innan och efteråt. För att få energi däremot så behöver jag fara ut i skogen eller till havet (bort från alla människor och jobbiga ljud) eller ligga och läsa i en tyst och lugn miljö.
 
Men långt ifrån allt är negativt med att vara introvert. Som introvert kan man ofta koncentrera sig länge i sträck, man blir sällan uttråkad och man är dessutom oftast kreativ. Man är självständig och har ofta egna åsikter (istället för samma åsikter som "gruppen"). Man är ansvarsfull, eftertänksam och pålitlig. 
 
Nikon D3100 och Micro Nikkor 40mm.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Din bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0