Att vara emot något för att man inte vet

Alla människor har fördomar och förutfattade meningar om saker som de egentligen inte har så mycket kunskap om. Att vara rädd för nya saker, att vara osäker och avståndstagande mot sådant man inte känner till, det är väldigt vanligt.
 
Jag tänkte berätta ett exempel från för några veckor sedan:
 
Jag har aldrig tyckt speciellt mycket om att laga mat, men i takt med att jag började äta mer veganskt så började jag experimentera mer och mer. Nu lagar jag mat mycket oftare än tidigare - och mycket bättre mat lagad från grunden. Min pojkväns mamma och mormor har under de senaste åren alltid tyckt att "Markus håller på att försvinna", att jag "måste laga ordentligt med mat till Markus så att han klarar sig". Lite gammalmodigt kan jag tycka att förvänta sig att jag ska stå för matlagningen - speciellt med tanke på att Markus tidigare lagade största delen av maten. Hur som helst - de tyckte att Markus hade blivit klenare och ville att han skulle äta ordentligt (så som äldre ofta oroar sig). 
 
Men nu när vi var dit för några veckor sedan så tyckte mormodern att Markus såg så bra ut, han såg så fin ut och såg ut att må bra. Jag såg också jättebra ut, "rund och med lyster". Kort och gott såg vi både välmående ut - inte klena och beninga men inte heller tjocka. Jag tyckte att det var roligt att höra och berättade om hur mycket oftare jag lagar mat nuförtiden och det tyckte hon att var bra. 
 
Senare när de skulle äta lunch bjöd de med oss och när de erbjöd fisk sa jag att jag inte äter det, att jag är vegan. De visste de inte och de visste inte heller vad det innebar att vara vegan och började ställa frågor om vad jag kunde och inte kunde äta. Jag berättade lite kort och svarade på deras frågor. Sedan sa Markus mormor förskräckt och nästan uppfodrande: "Markus du får aldrig bli så där!".
 
Ganska komiskt tyckte jag med tanke på hur välmående han någon timme tidigare såg ut efter att ha ätit mycket mer veganskt under flera månader än han någonsin tidgare hade ätit. Att hon sa så ser jag därför helt och hållet som en slags rädsla och osäkerhet inför det okända och nya. Hon visste inte riktigt vad det betydde och innebar, det var så annorlunda jämfört med hennes världssyn så första reaktionen blev bara att hon inte ville att barnbarnet skulle bli så. Även om han uppenbarligen såg ut att må bra av det.
 
Några (fula) mobilbilder på vegansk mat vi har ätit under det senaste halvåret:
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Din bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0