Livskris, bloggfunderingar och tankar om ett utopiskt samhälle

Nu blir det antagligen ett ganska långt och flummig inlägg. Jag har så mycket jag har tänkt på - och fortfarande inte kan bestämma mig om. Om livet i stort, och speciellt när det kommer till bloggen.
 
Jag har haft den här bloggen i snart fem år, och innan det bloggade jag ett par år på andra bloggar. Jag har alltså bloggat utan uppehåll sedan jag var 17-18 år gammal, och det börjar ta ut sin rätt. Jag har alltid väldigt höga krav på mig själv och medan jag har bloggat har jag dessutom studerat eller jobbat samtidgt. Jag har aldig tjänat ens en euro på att blogga, ändå har det tagit upp en otroligt stor del av min fritid. Varje inlägg tar längre tid än man tror att skriva (speciellt åsiktsinläggen) och eftersom jag dessutom har höga krav på både bra texter och bra bilder så sitter jag och redigerar bilder i timtal. Plus all tid som går åt att fotografera för att ens ha bilder. Det allra värsta är att man aldrig blir klar. Dag efter dag, år efter år. Man kan alltid blogga oftare, bättre, finare bilder, mer välskrivna texter, svara på fler kommentarer. Det leder till att jag i princip dygnet runt varje dag sitter och tänker på bloggen, det leder till att jag på flera år knappt har kunnat slappna av och "bara vara" - hela tiden har jag dåligt samvete för att jag skulle vilja ha en bättre blogg. Som sagt, utan att ens tjäna en euro på det. Skulle jag vara bloggare på heltid skulle det vara en annan sak, men att ha några få läsare och blogga på fritiden så gör det inte värt att hela tiden må så här. Jag märkte det när jag var på Aruba. När jag knappt bloggade, utan istället bara njöt av solen, lugnet, en bra bok och att bara vara. Jag vet inte när jag senaste bara har latat mig så länge. 
 
Jag tycker om att blogga, jag tycker om att fotografera och jag tycker om att skriva. Men samtidgt vet jag inte om det är värt det. Jag har många gånger funderat på att ta paus från bloggen på obestämd tid, nu senaste veckorna har jag också på allvar funderat på att helt lägga ner bloggen. Men samtidigt brinner jag för att sprida kunskapen om hur vi behandlar djur, skriva texter för att få människor att fundera på hur det ser ut i verkligheten och våga ifrågasätta dagens samhälle och djursyn. Och det gör jag ju här på bloggen. Jag har funderat på att kanske helt göra om bloggen istället, och skippa fotodelen och vardagsinläggen. Bara skriva om djur. Eller som sagt - helt lägga ner bloggen. Fast samtidgt vet jag inte, jag känner mig så tudelad med allt. Jag har satsat så otroligt mycket på den här bloggen, ska jag bara lägga ner den sedan? 
 
Med livet i stort tror jag också att jag har någon sorts livskris. Jag skulle vilja satsa min tid på att göra något för att förändra världen, men samtidgt måste jag ju jobba för att tjäna pengar. Det känns som att jag har fastnat i någon sorts hamsterhjul där jag bara vill att varje dag ska ta slut, dag efter dag. Vad är meningn med allt? Jag funderar på att studera vidare, kanske om något år. Jag har hittat mitt ämne tror jag: filosofi. Jag har alltid varit en tänkare, och många gånger fått höra att mina förslag på hur samhället borde se ut bara är en utopi. Naivt och orealistiskt. Att det kanske skulle vara bra, men att världen aldrig kommer se ut så. Samtidigt känner jag att för hundratals år sedan sa majoriteten samma sak om dem som tyckte att kvinnor borde ha samma rättigheter som män - inte bara var männens ägodelar. De som sa att kvinnor visst kan tänka och gå i skola och jobba. Eller de som sa att mörkhyade människor visst har samma värde som oss, att vi inte kan ha dem som slavar utan att vårt samhälle borde se ut så att alla jobbar och alla tjänar på det. De som tyckte så fick också höra att de var naiva, att deras "drömvärld" var orealistiskt. Och ända blev den så. Jag hoppas - och tror - att världen i framtiden kommer att förändras när det gäller synen på djur också. Att man om 200 år kanske ser tillbaka och tänker: "Vilka barbarer de var då i början av 2000-talet, åt de faktiskt lik? Tyckte de faktiskt att de var värda mer än de andra underbara varelserna de delade världen med?". För så känner jag - det är ju alldeles barbariskt att döda i onödan! Tänkt att gå till butiken och se hylla efter hylla fyllda med likdelar? Och att dricka bröstmjölk från andra djur - fast man är vuxen! Hur kan vi kalla oss moderna människor? Men som sagt, nu får jag höra att det är en utopi. Jag får antagligen inte uppleva ett samhälle som ser ut som jag vill - men jag håller verkligen tummarna och hoppas och tror att vi är på väg ditåt. 

 
Kommentar från det här inlägget


Jag tänkte lite snabbt svara på kommentaren ovan också, jag tycker att den passar ganska bra nu här när jag har skrivit om utoipska samhällen. För här i kommentaren kommer det ju fram väldigt bra - jag är naiv och orealistisk och så jag föreställer mig världen är minst sagt löjligt. För att inlägget inte ska bli allt för långt så blir det ett ganska kort svar, hoppas att det duger. Hästar och hundar var en gång i tiden bara arbetsdjur, ändå betalar miljontals människor nu för att ha de här djuren hemma utan att tjäna något på det. Tydligen är människor villiga att betala för dem bara för sällskapet. Kor går att rida på och grisar kan bli både rumsrena och gå i koppel - förhoppningvis kommer någon betala frivilligt för det också när kornas och grisarnas liv värderas högre än en slit-och-släng-sak. Vallodling är inte alls nödvändigt i jordbruket heller - bästa sättet att tillföra näring och struktur till marken är via en gröngödslingsvall (ett- eller flerårig som innehåller bland annat klöver som fixerar kväve från luften och sedan plöjs ner i åkern). Vanlig gräsvall kommer dessutom fortsätta finnas till hästarna. 
 
Vi ska inte "befria alla djur och släppa dem lösa i skogen", det skulle som du skriver aldrig fungera. Däremot kan vi sluta tvångsinseminera alla djur, och på det sättet så minskar sakta antalet produktionsdjur. Efter ett antal år så är alla borta. Skogens djur tycker jag att kan få sköta sig själv. Här på Åland konstaterades det till exempel i höstas att vår jakt har försvagat älgstammen otroligt - vi människor är inte så bra på att ta fram en stark och frisk älgstam eftersom vi med våra vapen skjuter de stora och starka, inte de svaga och sjuka som naturligt skulle dö. Jämför man värdet av en bondes rapsåker och en hjorts liv tycker jag att bonden får bygga ett staket eller något. Och vargar har också ett värde, bara för att vi är rädda för dem har vi ingen rätt att förbjuda dem från att vara nära oss. Låt naturen sköta sig själv, jag tror att det blir bäst så. 
 
Vill du veta varför jag tycker rovdjur får äta kött men inte vi kan du läsa här. Vi är dessutom inte ett rovdjur - vi är allätare. Du skriver att det finns djur i världen av en orsak. Kanske du har rätt, men glöm inte bort att du själv är ett djur. Tycker du att du ska få äta korna kan du inte bli arg om vargen äter dina barn. Det tycker jag i så fall att är dubbelmoral - då tycker jag att du är en hycklare. Vi är alla djur och jag tycker att vi så långt det är möjligt ska leva i harmoni med varandra. Det kanske är en naivt och orealistiskt - en utopi - men det betyder inte att det inte är så världen borde se ut och förhoppningsvis ser ut i framtiden. 

Kommentarer
Postat av: J

va synd om du slutar skriva, tycker om att läsa dina åsikter... ibland för att jag tycker lika men endå inte lyckas med veganlivsstil, fast skulle jag välja veganlivstil sku de va pga miljöfrågor. Hatar matlagning och tycker de räcker med att laga malettköttsås typ och det är där mitt intresse för matlagning tar slut även om jag ofta funderar på att satsa mer på vege, men blir int bara av och soja t.ex. är ur många perspektiv ett väldigt dåligt alternativ ur hälso- och miljöaspekter. Fast visst kan jag ha dåligt samvete, men för min egen del är miljöproblem, utsläpp, överdriven komsumption, dåliga förhållanden för människor på andra platser och hur utvinning av ämnen samt även odlingar förstör planeten. Så om du krisar för att en gris slaktas så är min kris att jag får grym ångest av sånt som att köpa ett nytt klädesplagg. Köper jag bomull, så vet jag hur skit bomull är och den blir inte så mycke bättre fast man väljer eko, och hur plagget framställs me halft slavarbetskraft och kräver masor med vatten och så odlas det ofta där det inte finns tillräckligt med vatten. vill ja välja syntetmaterial så jaa det blev ju inte något bättre, så andra saker tär på mig värre än om jag äter en finsk gris. så tycker dina åsikter är vettiga, men jag igen fattar absolut inte hur en person för nöjes skull kan välja att flyga långa resor för att bara fara på semester, så alla har vi våra kriser.. så jag har valt bort resande för de förstör planeten och så äter jag mitt kött med halft dåligt samvete istället för ingen är perfekt och jag kan inte ge upp allt.

men ännu också, kul att följa med andras tankesätt och synd är det förstås när mycke i slutändan handlar enbart om pengar och egoism. men jag är inte nå bättre än nån annan och som en miljöforskare en gång sa på en föreläsning. Ingen är en miljöhjälte, vi alla är mer eller mindre miljöförstörare.

Men jaa, till min slutkommentar. Jag bruka också blogga förr men sluta för det tog upp allt för stor del av mina tankar och har aldrig ångrat mig för jag mår mycke bättre av det.

Svar: Tack så mycket för din kommentar och dina funderingar, jag uppskattar det verkligen! Jag vet inte ännu, jag kanske fortsätter skriva, men jag kommer antagligen ändra bloggen ganska mycket. Så nu får den ha lite paus tills jag bestämmer mig hur jag gör.. Jag håller med dig på många sätt, och jag är glad att du också gör något för att "bidra", för som du skriver - alla är vi miljöförstörare i mindre eller större grad. Oftast större, i dagens samhälle. Jag tänker också mycket på miljön när jag gör mina val, men ingen klarar att vara perfekt. Men jag tycker att det bästa man kan göra är att sluta utnyttja djur, eftersom djuren dels är värda bättre, men dessutom för att djurproduktionen är otroligt ohållbar miljömässigt. Otroliga mängder utsläpp, otroliga mängder regnskog osv som huggs ner för att ha djur på - alternativt odla mat åt djuren på - och dessutom används enorma mängder mat som vi skulle kunna äta till djurfoder. Men alla borde vi bättre oss på många områden!
Saras blogg

2016-03-18 @ 17:49:41
Postat av: Johanna

bra skrivet!! förstår inte att folk på riktigt kör med "ska vi då släppa ut alla djur i skogen?" argumentet.

Svar: Här kommer ett sent svar.. Tack! Jag håller med, jag tror inte att någon ser det som ett realistiskt alternativ. Men har man inga bra argument så tar man vad man har ibland. Så känns det åtminstone!
Saras blogg

2016-04-08 @ 13:52:35
URL: http://johannamontell.se

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Din bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0